Hur mår jag? Hur står det till med mig?


Det är väl den vanligaste frågan när vi möts. Fast tvärtom. Hur mår du? Hur står det till? Och jag tror att vi alla gör som jag. Vi anpassar automatiskt vårt svar efter den som frågar. Hur mycket vill hon veta? Hur mycket orkar hon höra? Vad är hon intresserad av? Utan att tänka särskilt mycket friserar vi till våra svar. Anpassar oss - mer eller mindre. Vi vill så väl. Vi vill känna oss omtyckta och godkända. Så vi svarar något som funkar bra just i den stunden. Men nu när vi ska leva i social distansering har vi chansen att ställa alla frågor till oss själva! Och vänta på svaren. Kanske är det då vi får de allra mest ärliga och sanna svaren? Svaren som säger vem jag är och inte vem jag vill vara? För många år sedan satt jag på ett cafe i Stockholm med en av mina vuxna döttrar. Hon är äldsta dottern i min andra kull av barn och har äldre syskon med en annan pappa än hon själv. Vi har pratat om detta många gånger under hela hennes uppväxttid. Jag var noga med att det inte skulle finnas några hemligheter. Men hemligheter finns det alltid. Det finns alltid något man inte berättar för att man vill skona andra eller skona sig själv. Vi hade en stilla stund tillsammans och hon ställde en uppriktig fråga med ögon som Inte krävde ett speciellt svar. ”Men mamma. Då när du skiljde dig. Och barnen skulle vara hos pappan. Hur var det för DIG?” När en fråga är uppriktig och oladdad stannar tiden och då händer något magiskt. Frågan gör som en loop i rummet och istället för att svara blir frågan min egen. Den som frågat lyssnar men kräver inget svar utan har lämnat över frågan till mig. Som en gåva. Jag tog emot gåvan och började gråta. Jag berättade men grät mest. Vi blev båda lika förundrade över att det fanns så mycket kvar att säga och gråtas över. Så många ord, tankar och känslor. Osorterade och opolerade. Varken vackra eller fula. Det jag minns mest efteråt är den stora glädjen och lättnaden över att komma en bit närmare mig själv och den jag faktiskt är. När jag ser mig själv kan jag också visa mig för världen. Jag blir en tydligare person i andra människors ögon. Det är inte alltid lätt att veta vilka frågor man ska ställa när man träffar någon eller när man tar en pratstund med sig själv - som vi har gott om tid att göra idag. Här är några frågor. Varsågod och använd dom! - Vad gör dig mest sorgsen just nu? - Vad har du upptäckt för nya sidor i dig själv den senaste tiden? - Vad kan du se för positiva förändringar idag? - Vad har du upptäckt för nya sidor i andra människor? - Vad är du mest rädd för just nu? - Vad skulle du vilja ändra på med ditt liv just nu? - Vad har du upptäckt att du tycker väldigt mycket om? /Helena

Följ mig gärna på Facebook och Instagram! @släpptaget & @vuxnaochbarn

Kontakta mig

Expressive Arts Stockholm AB Fjällgatan 23 B
116 28 STOCKHOLM

© 2020 av Klara Regina Forss

Helena Harryson

Tel 076-146 67 59

E-mail helena@harrysson.se

Södermalm, Sandviken, Gävleborg

Prenumerera på mitt nyhetsbrev!

  • Vit Facebook Ikon
  • Vit Instagram Ikon
  • exa transparent logga liten dimension